4 procentsregeln – Vad är det?

4 procentsregeln

Med 4 procentsregeln kan du räkna ut hur stort investerat kapital du behöver för att kunna leva på detta i minst 30 år. I korthet anger regeln att du behöver ha ett kapital motsvarande 25 gånger dina årliga utgifter.

Hur stort investerat kapital skulle du behöva för att kunna sluta arbeta och istället leva på att årligen ta ut en del av sparkapitalet? Det är vad 4 procentsregeln besvarar.

När dina årliga utgifter motsvarar 4 % av ditt investerade kapital bör du statistiskt säkerställt kunna leva på detta i 30 år – iallafall enligt den amerikanska Trinitystudien.

Varför 4 %?

Det är Trinity studien (Trinity University 1998) som ligger bakom att just 4 % nämns som en gyllene regel. Studien omfattade tidsperioden 1925 till 1995 och utgick från en portfölj med 50 % aktier och 50 % obligationer. Oavsett vilken period, av 30 år i följd, som mättes fungerade 4 procentsregeln, dvs. pengarna hade räckt i minst 30 år. De testade även med uttag av investerat belopp under olika lång tid för att hitta en säkerställd tidsperiod då risknivån inte blev för hög.

Eller högre avkastning?

Självklart går det att räkna med olika hög avkastning och därmed beräkna andra belopp för att kunna leva på kapitalet. Börsen har visserligen gått upp 7 – 8 % i genomsnitt under senaste 30 åren men samtidigt behöver inflationen och skatter inkluderas samt en viss marginal användas. Det är därför som många väljer just 4 %.

Förväntad avkastningMultiplikatorVid årsutgifter på 250 000 kr
4%256 250 000 kr
5%205 000 000 kr
6%16,64 166 666 kr
8%12,53 125 000 kr

Räkna ut 4 procentsregeln

Formeln för denna regel ser ut som följande:

Dina årliga utgifter X 25 = Investerat belopp som krävs

Exempel:

Emil får 25 000 kronor netto varje månad. En del av detta avsätter han till sparande och han räknar ut att 20 000 kronor går till konsumtion. Det innebär 240 000 kronor per år. För Emil är 4 % av det kapital han behöver spara ihop alltså 240 000 kr. Eftersom 4 % är samma sak som 1/25 beräknas hans totala belopp att spara ihop på följande sätt:

240 000 kr * 25 = 6 000 000 kronor.

Emil räknar även med att hans utgifter kommer att minska med ca 10 % om han inte längre behöver pendla till jobbet, äta på lunchrestaurangen osv. Han räknar därmed med 216 000 kronor.

216 000 * 25 = 5 400 000 kronor

Uttag när målet är nått

Regeln utgår från att 4% av totalt sparat kapital tas ut första året. År 2 ska sedan beloppet justeras med inflationen, vilken kan ses på SCB:s hemsida. Om uttaget första året var 15 000 kronor/mån och inflationen var 2 % ska därmed uttaget nästa år vara på 15 300 kronor/mån.

Tillgångar som ska räknas med

Samtliga tillgångar som kan säljas ska räknas med i det totala beloppet. Ofta nämns enbart aktier och räntebärande papper men det kan även exempelvis vara fastigheter, skog och andra reala tillgångar. Om fastigheten räknas in behöver eventuell skuldsättning räknas bort samtidigt som personen verkligen måste vara beredd att flytta från boendet för att kunna frigöra kapitalet.

4 procents regeln visar (inte) när du är ekonomisk fri

Ibland används denna regel för att förklara när en person kan vara ”ekonomiskt fri”. Men det beror på vad som menas med detta begrepp. Personen behöver visserligen inte jobba för att få ihop inkomst till hyra, mat, kläder osv. Däremot behöver personen fortfarande hålla sig tydligt till en budget då det finns ett begränsat belopp att spendera varje månad.

Tar regeln hänsyn till…

  • Inflationen

Ja, beräkningen är inklusive inflation. Detta utifrån att inflationsnivån varierar över 30 år och att uttaget belopp justeras uppåt utifrån gällande inflationsnivå.

  • Förändrade förutsättningar

Nej, regeln utgår från att du behöver ungefärligt samma ekonomiska standard under de år som uttag sker från investerat kapital. Det är samtidigt svårt att veta hur livet kommer se ut 20 ´- 30 år framåt i tiden.

  • Möjlighet att leva helt på sparkapital

En del har som mål att uppnå 4 procentsregeln och därmed leva på kapitalet resterande del av livet så kallad FIRE. Många spar däremot för att kunna gå ner i tjänst eller gå i pension tidigare. Om exempelvis en person vill jobba 50 % resten av sitt liv krävs ”enbart” hälften så stort sparat kapital.  

  • Tidsperspektivet, 30 år

De studier som genomförts visar att 4 procentsregeln fungerar i minst 30 år. Detta genom att studierna har använt historiska data från börsen, inflationsnivåer m.m. De som däremot förväntar sig att kapitalet ska räcka längre än 30 år kan behöva justera sina beräkningar.

  • Investeringar

Kapitalet förväntas investeras med låg risk. Den studie som ligger till grund för just 4% anger att investeringar har beräknats till 50 % aktier och 50 % obligationer.

Det går visserligen att resonera att en portfölj med enbart aktier historiskt gett bättre avkastning än en portfölj med 50/50 mellan aktier och obligationer. Men det innebär även en betydligt högre risk eftersom uttag kommer ske varje år.

Skulle en börskrasch ske precis innan ett av de första uttagen kommer det att påverka totalt sparkapital relativt kraftigt – vilket framöver ger lägre ränta-på-ränta effekt. Stabilitet, låg risk och långsiktighet är därmed nyckeln för att fyraprocentsregeln ska fungera så som beskrivs ovan. 

  • Uttagen sker enligt reglerna

Det kanske är lätt i början men vad händer som en större olyckshändelse sker och ett större uttag behöver ske ett år? Då kommer även framtida avkastning att bli lägre och beloppet inte längre räcka minst de 30 år som tänkt.

  • Historiska data visar framtida avkastning

Beräkningen utgår även ifrån att historiska data kan användas för att beräkna framtida avkastning. Detta samtidigt som fondbolag brukar vara noga med att påpeka att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning.

Det är visserligen sant att ingen kan förutspå exakt avkastning på börsen och det är upp till var och en att avgöra vilken förväntad avkastning som beräkningen ska ske med. Se exempelvis tabellen ovan.

Det bör däremot vara mer statistiskt tillförlitligt att utgå från en studie som stäcker sig över en lång tidsperiod istället för att förlita sig på att börsens avkastning kommer att vara på samma nivå som de senaste 4 – 5 åren.

  • Skatter

Ja, skatt för ISK eller kapitalförsäkring omfattas av denna uträkning. Även om räntan, och därmed skatten, skulle höjas finns marginal i denna uträkning som bör täcka detta. 

Lär du dig mer genom att kolla på en video?

Lämna en kommentar