Beroende på vilka faktorer som mäts kan olika länder anses ha högst belåning. Däremot är det vissa som ligger mycket högt – däribland Sverige.
En internationell studie från 2014 visade att Sverige låg etta gällande privat skuldsättning. Sedan dess har skulderna bara ökat.
Rapporten ”Deleveraging? What Deleveraging”, från 2014, är skapad av bland annat ICMB (International Center for Monetary and Bank Studies) och påvisar belåningsgraden i ett stort antal av världens länder. Detta både med fokus på den privata belåningen, statsskulden och extern belåning.
Tabellen nedan är från rapporten och visar tydligt att Sverige ligger högt inom flera kategorier. När det kommer till den privata belåningen ”vinner” Sverige rejält. Ett resultat som även visas i andra studier. Visserligen kan olika begrepp och siffror jämföras men Sverige kommer ofta i ”topp”
Vad är belåning & skuldkvot?
När privatpersoners lånesituation i olika länder jämförs är det framförallt två begrepp som används, belåning och skuldkvot.
Skuldsättning per capita = Total genomsnittlig skuld per person i landet.
Skuldkvot = Hushållets totala skulder i förhållande till hushållets totala inkomster.
Ett hushåll kan ha hög belåning utan att det behöver betyda någon ekonomisk risk. Detta förutsatt att skuldkvoten är låg. Med andra ord har hushållet så hög inkomst att lånet ”lätt” kan återbetalas.
Svenska skuldkvoten – Hushållens totala skulder i förhållande till Sveriges BNP
Sverige – Tvåa i Europa
År 2020 publicerade SCB en jämförelse av skuldsättningen per capita i samtliga europeiska länder. Sverige kom i den jämförelsen tvåa – endast slagen av Danmark.
Diagrammet nedan kommer från den publikationen och visar att privatpersoner i Sverige har i genomsnitt en skuld på närmare 40 000 Euro. De enda lån som inte är inkluderade är CSN-lån då detta lån inte tecknas hos ett MFI (monetära finansinstitut). Vid tillfället motsvarade detta 427 000 kr.
Väldigt många som äger sin bostad i Sverige har betydligt större skuld än ca 400 000 kr. Men samtidigt vägs detta främst upp av de personer som bor i hyresrätter. För även om privatlån är en viss del av skulden så är det framförallt bolånen som drar upp det genomsnittliga lånebeloppet.
Även högst skuldkvot
Att invånarna i ett land har stora lån behöver inte innebära någon ekonomisk risk. Detta förutsatt att invånarna även har hög inkomst. Det är detta som skuldkvoten visar.
En hög skuldkvot innebär låg inkomst i förhållande till lånesumman. Detta medan en låg skuldkvot innebär hög inkomst i förhållande till lånesumman.
Den svenska skuldkvoten är däremot både hög och ökande. Från 2000 har ökningen av skuldkvoten ökat kraftigt i Sverige och år 2020 var nivån långt över ett flertal europeiska länder. Även på denna punkt är det därmed Sverige, Nederländerna och Danmark som kommer i topp.
Det är alltså dessa tre länder som har högst belåning och högst skuldkvot i Europa.
Världens största statsskuld
Ännu ett sätt att mäta belåning är att se till statsskuld i procent av BNP. Under flera år har Japan legat högst på listan. Här hittas även länder med ekonomiska kriser (delvis) bakom sig så som Grekland, Italien och Spanien.
Mäts istället enbart skulden i kronor och ören är det USA som ”vinner”. I slutet av 2020 var den totala skulden 27 000 miljarder dollar. Det innebär därmed att landet har lånat 82 000 dollar – per person i landet.
Det är framförallt från 80-talet och framåt som skulden har ökat. Orsaker till denna utveckling anses vara att styrande partier valt att låna pengar för att kunna finansiera ekonomiska och politiska åtgärder i landet. Att landet kunnat låna så mycket beror även på att dollar är en världsvaluta och därmed har mycket högt förtroende samt att räntorna i många länder varit i stort sett noll.
Sveriges utveckling
Att Sverige ligger i topp gällande hushållens skulder har flera olika orsaker. Bland annat kan utvecklingen mot större belåning ses genom:
Ökade huspriser
När bostadspriserna går upp behöver hushållen låna större belopp. Det är även bolånen som står för den överlägset största summan som lånas i Sverige. Dessutom har det inte varit någon kraftig nedgång på länge vilket gör att många utgår från att boendet kommer bevara, eller öka, sitt värde över tid.
Det kan exempelvis ställas mot Spanien där huspriserna ”rasat” vid ekonomiska kriser. Med lägre huspriser blir hushållens belåning lägre.
Mer privatlån
Finansinspektionens rapport (2019) om utvecklingen på marknaden för privatlån visar med tydlighet att även dessa lån ökar kraftigt.
Volymen nya lån som understiger 50 000 kronor har lite mer än fördubblats sedan 2008 – Fi, Svenska Konsumtionslån
Den ökade utlåningen på lägre belopp anses delvis bero på en ökad E-handel. Det är helt enkelt lättare att välja delbetalningar och andra finansieringsalternativ via E-handel än i en butik där köp främst sker med kort.
Men det är inte bara lån och krediter på de lägre beloppen som ökar kraftigt. En ännu kraftigare utveckling kan ses på privatlån med högre belopp.
Utlåningsvolymen av nya blancolån över 250 000 kronor var nästan fem gånger större 2018 än tio år tidigare.
Här anges en lång tids av högkonjunktur, samt låga räntor, som orsaker.
Växer snabbare än befolkningen
När jämförelse sker mot andra länder beräknas vanligtvis belåningen per capita. Ökar befolkningsmängden så minskar därmed även denna nivå. Statistik visar därmed att belåningsgraden i Sverige ökar snabbare än befolkningsökningen.
Andra länder kan alltså ha lägre belåning per capita på grund av en starkare befolkningstillväxt.
Johan är utbildad civilekonom och har ett stort intresse av att hålla sig uppdaterad och informera om privatekonomiska frågor. Han har även ett öga för att hitta bra aktier och lägger stor del av sin lediga tid på att analysera årsredovisningar.