Guide – Så fungerar preferensaktier

så fungerar preferensaktier

Preferensaktier (även kallad preffar) är aktier som ger en förutbestämd utdelning per år fram till att de återköps (blir inlösta). Det finns därmed flera likheter med obligationer men risknivån är högre och företagen har större flexibilitet vid kapitalanskaffning via preferensaktier.

Vad är en preferensaktie?

Vanligtvis beskrivs en preferensaktie som en hybrid mellan aktie och obligation. Likt en obligation ges de ut om företaget är behov av kapital och de som tecknar dessa kan sedan förvänta sig en fast årlig avkastning i form av utdelning.

Nivån på denna utdelning anges i samband med att de ges ut vilket gör det enkelt att beräkna procentuell årlig avkastning. Men det finns ändå tydliga skillnader mellan obligationen och preferensaktien.

Tillför eget kapital

Preferensaktier ingår i företagets egna kapital. Det påverkar alltså inte dessa skuld, vilket obligationer gör. Detta är en av de största fördelarna då ett ökat eget kapital exempelvis möjliggör banklån.

Risk

Eftersom preferensaktier räknas som eget kapital har de en liknande risk som stamaktier. Skulle företaget gå i konkurs har konkursförvaltaren i uppgift att primärt betala företagets skulder och i detta fall kommer obligationer (lån till företaget) återbetalas före att aktieägarna får något.

Ju högre risk för ekonomiska svårigheter desto högre utdelning förväntar sig investerarna. På grund av detta kan även aktiekursen på preferensaktien påverkas vid sämre ekonomisk utveckling av företaget.  

Inlösen

Inlösen innebär att företaget köper tillbaka preferensaktierna till ett förutbestämt pris – på ett förutbestämt datum. Därmed finns en likhet med att företaget tecknat ett banklån och på ett förutbestämt datum amorterar hela beloppet.

I vissa fall finns inget inlösendatum och i så fall är det stämman som avgör när inlösen ska ske. Det finns dessutom möjlighet för företaget att lösa in dem i förtid. Vid uppköp kan försäljning behöva ske till annat pris än inlösenkursen.

Röstvärde

Obligationer ger inget röstvärde. Preferensaktier kan ge ned till 1/10 röst per aktie. Det innebär att innehavarna har möjlighet att påverka beslut på stämman även om det sker i mindre grad än för de med stamaktier vars röst är 1/1.   

Stoppa utdelning

Vid ekonomiska problem kan företaget stoppa utdelningen till preferensaktierna. Skulle så ske kommer däremot beloppet att räknas som ”innestående belopp” och räknas upp med ränta fram till att betalning skett. Hela beloppet måste sedan betalas till innehavarna av preferensaktierna innan utdelning får ske till stamaktier.

Även på denna punkt skiljer det sig mot obligationer. Skulle betalning inte ske för obligationer kan innehavarna av dessa begära företaget i konkurs. 

(Hur ska man tänka kring preferensaktier – Avanza)

Vilka företag ger ut preferensaktier

Att ett företag ger ut preferensaktier kan ha flera olika orsaker. Ett exempel kan vara att det är i ekonomiska svårigheter. De kanske inte har möjligheten att få lån på banken och ser då detta som en väg att få in nödvändigt kapital för att kunna ta sig ur krisen.

Ett annat exempel är fastighetsföretag som via denna kapitalanskaffning får ett större eget kapital som sedan kan belånas hos banken för att ytterligare fastighetsinköp ska kunna ske. Även om räntan är högre på preferensaktierna, än på banklånet, blir genomsnittskostnaden attraktiv samtidigt som större lån blir tillgängliga. Generellt hittas preferensaktier just hos fastighetsföretag.

Bilden nedan är från Avanzas video som presenteras högre upp i denna artikel. Exemplet utgår från att ett företag vill köpa en fastighet för 100 kr och får 70 kr via banklån. Resterande summa lånas via preferensaktier. Detta till en genomsnittlig ränta på 4,2 %.

Preferensaktier exempel

Risk / Avkastning

Vilken avkastning som kan förväntas beror både på risk och ränteläget i landet. Det är vanligt att preferensaktier ger 5 – 10 % per år.

Bolagsrisk

Skulle företaget gå i konkurs kommer dessa värdepapper att bli värdelösa. Företaget kan även välja att stoppa alla utdelningar om de inte anser att de har råd. Se ovan under rubriken ”Stoppa utdelning”.  

Ränteläget

Ju högre styrränta desto högre avkastning krävs i både aktier och preferensaktier. Risken mot att exempelvis ha kapitalet i obligationer behöver återspeglas i avkastning. Det betyder även att en ränteuppgång på marknaden kommer att påverka värdet på preferensaktier negativt.

”En ränteuppgång på en procent skulle motsvara en kursnedgång 10 – 15 % ungefär” / Citat från Avanzas video – se ovan

Företagsobligationer

Har företaget gett ut obligationer behöver avkastningen på preferensaktierna vara högre än på obligationerna. Detta utifrån att obligationerna har högre säkerhet. 

P2P-lån

Ett alternativ till preferensaktier är P2P lån där du lånar ut pengar till privatpersoner mot månatliga/kvartalsvisa räntebetalningar.

Fördelar med preferensaktier

  • Stabil utdelning / avkastning

Det vanligaste är att en förutbestämd utdelning sker vilket skapar en tydlig och förutbestämd avkastning. På detta sätt liknar de alltså obligationer. När dessa ges ut är utdelningsnivån högre än vad som ges till stamaktierna.  Utdelning sker fyra gånger per år.

  • Utdelning före stamaktier

Ett företag får inte ge utdelning till stamaktier före utbetalning skett till preferensaktierna. Det kan därmed ses som en tryggare väg till direktavkastning än med stamaktier. Dessutom har de förtur mot stamaktierna vid eventuell likvidering av företaget.

  • Påverkar inte skuldsättningen

Till skillnad mot lån eller företagsobligationer påverkas inte skuldsättningen på företaget. Istället ökar dess egna kapital vilket ger företaget större handlingsförmåga exempelvis för att kunna få banklån.

Nackdelar med preferensaktier

  • Begränsad avkastning

De som äger stamaktier får aktieutdelning utifrån företagets vinst och företagets policy kring hur många procent av vinsten som ska delas ut. Det innebär därmed att direktavkastningen kan variera och bli både högre och lägre än avkastningen på preferensaktier. Detta utifrån att preferensaktier ger en fast avkastning årligen.

Långsiktigt bör det alltså vara bättre att investera i stamaktier om investering sker i företag som är stabila och förväntas nå tillväxt.

  • Minskad rösträtt

En preferensaktie har minimalt en rösträtt motsvarande 1/10 på bolagsstämman. Detta till skillnad mot stamaktier som har 1 röst per aktie.  

  • Större risk än obligation

Avkastningen är högre än obligationer beroende på den högre risken. Som presenteras ovan kan företag hålla inne med utdelningen om de är ekonomiskt begränsade. Med obligationer finns inte denna flexibilitet. Skulle ett företag inte betala utlovad ränta på obligationer kan ägarna av dessa värdepapper begära företaget i konkurs.

För det andra är obligationer mindre riskfyllt att ha vid eventuell konkurs. Detta eftersom obligationsägarna prioriteras före aktieägarna.

Preferensaktie – kassako eller djävulskap, Nordnet

Lämna en kommentar