Vad är ett pantbrev?

Pantbrev

 

Pantbrev är ett juridiskt bevis på att någonting är i pant för ett lån. Det vanligaste för privatpersoner är att bostaden pantsätts för ett bolån. I detta fall används pantbrev som ett bevis på denna belåning.

När ett bolån tecknas används generellt bostaden som säkerhet för lånet. Det som sker är att bostaden pantsätts vilket därmed skapar en trygghet (säkerhet) för banken att lånet kommer att kunna återbetalas.

Eftersom det är omöjligt att lämna in fastigheten till banken som säkerhet används pantbrev. Det blir därmed ett juridiskt dokument som bevisar att bostaden används som säkerhet mot banken. Skulle lånet inte återbetalas enligt lånevillkoren kan banken begära utmätning av fastigheten, dvs att den säljs så att skulden kan återbetalas.

I pantbrevet finns bland annat information om vilken fastighet som är pantsatt, summa och vilken bank som pantsättningen är hos. Det betyder även att bostaden inte får säljas om inte lånet helt löses först.

 

Kostnad för pantbrev

Det är alltså vid inköp av en fastighet, som finansieras med ett lån, som pantbrevet används. Kostanden beror på om säljaren redan har pantbrev på fastigheten eller inte.

 

Om fastigheten har pantbrev

Om tidigare ägare har belånat bostaden (vilket är mycket vanligt) finns redan ett eller flera pantbrev. Vid köpet tillfaller dessa pantbrev köparen och de kan användas upp till det belopp de är ställda på. Önskas däremot högre belopp på banklånet, än vad pantbrevet är på, behöver nytt pantbrev tecknas på resterande summa (se nästa rubrik).

Behöver du låna 2 miljoner och fastigheten redan har pantbrev på 0,5 miljoner behöver alltså ett nytt pantbrev enbart tecknas på 1,5 miljoner.

Det är möjligt att ha flera pantbrev på olika belopp vilket innebär att dessa kan fördelas på flera olika långivare.

 

Om fastigheten inte har pantbrev

Kostnaden för ett nytt pantbrev är 2 % av beloppet på pantbrevet. Utöver det betalas en fast avgift på 375 kr. Om en fastighets belånas med 1 000 000 kr innebär det alltså en kostnad på 20 000 + 375 = 20 375 kr. Källa: Lantmäteriet

 

Så går det till – Ett exempel

  1. Ni vill köpa en bostad

Ni har bestämt er för att buda på en fastighet. Första steget är att be banken om lånelöfte för att se hur stort lån som banken kan ge. Kom ihåg att lånet enbart får uppgå till 85 % av bostadens värde samt att kostnad för lagfart och pantbrev kan tillkomma.

  1. Mäklaren svarar på frågor om pantbrev

Mäklaren kan kontrollera hur många pantbrev som finns på bostaden och dess värden. Detta ligger till grund för hur stor avgift som behöver betalas för eventuellt nya pantbrev.

  1. Via banken tecknas nya

Ska ett lån tecknas på en större summa än befintliga pantbrev är det banken som ordnar med dessa. I dessa fall betalas en avgift (Se ovan vid ”Kostnad”).

  1. Lantmäteriet har pantbrevs- och inteckningsverksamhet

 

Lantmäteriverket är ansvarig för hantering och registrering av pantbrev. Via samarbete med banker, fastighetsbolag och kreditinstitut registreras de pantbrev som skapats av dessa aktörer. Hos Lantmäteriet går det att ansökan om nytt pantbrev och det är även de som kontaktas om skriftligt pantbrev tappats bort eller om man önskar att få ett skriftlig pantbrev konverterat till ett datapantbrev.

 

Vad gäller för bostadsrätt?

Pantbrev kan enbart tecknas för en fastighet som du äger. I en bostadsrättsförening är det föreningen som äger fastigheten och den boende som äger ”rätten att bo i lägenheten”. Av den anledningen kan något pantbrev inte tas ut på lägenheten.

Det är däremot fortfarande möjligt att teckna ett bolån med säkerhet med i detta fall är det inte fastigheten som pantsätts. Istället är det rätten att bo där som säljs vidare när bostaden säljs. Det är även denna rätt som är säkerhet för lånet.

 

Datapantbrev – Moderna och digitala alternativet

Det går att väja mellan fysiskt eller digitalt pantbrev. Det vanligaste är datapantbrev vilket är enklare att hantera, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv. Lantmäteriet rekommenderar de som har skriftligt pantbrev att lämna in dessa för konvertering just utifrån säkerhetsaspekten.

 

Dödning av pantbrev

Att döda pantbrev betyder att pantbrevet inte längre ska gälla. Det finns ingen direkt fördel med att döda pantbreven om det inte sker för att dessa istället ska konverteras till datapantbrev. Så länge de inte dödas finns de kvar. Det finns alltså ingen tidsbegränsning för hur länge de gäller.

En missuppfattning är att pantbrevet dödas automatiskt när skulden är helt återbetald. Men så är alltså inte fallet.

Nyfastställa pantbrev – Vid dödning av ett skriftligt pantbrev önskas ibland istället ett datapantbrev. Om man väljer att nyfastställa pantbrevet kan den procentuella avgiften tillgodoräknas och behöver därmed inte betalas ännu en gång.

 

All information via Min Fastighet

All information kring din fastighet kan hittas via Lantmäteriets E-tjänst ”Min Fastighet”. Inloggning sker med Bank ID och bland annat visas information om totalt antal inteckningar (pantbrev) och dess värden, eventuell tomträttshavare, fastighetsbeteckning, ägare, förvärvssätt och taxeringsvärde.

 

Ordbok

Gravationsbevis – Dokument som visar vilka pantbrev som finns utställda på en säkerhet för ett lån. För fastigheter heter det nu för tiden fastighetsbevis. Bevisen tillhandahålls av Inskrivningsmyndigheten hos Lantmäteriverket.

Inskrivningsmyndigheten – Fastighetsinskrivningen är den del inom Lantmäteriet som handlägger samt registrerar pantbrev.

Pantbrevssystemet – Det system som Lantmäteriverket, banker och kreditinstitut är anslutna till vilket innebär att de kan ta del av information kring pantbrev.

Innehavsnotering – I stort sett alla banker och kreditinstitut är anslutna till Pantbrevssystemet och handlägger datapantbrev. Däremot kan inte privatpersoner vara anslutna. Ska en privatperson ha pantbrevet (exempelvis vid privat utlåning) måste ett skriftligt pantbrev begäras. En person som har detta kan sedan kontakta Lantmäteriet för att bli inskriven som innehavare av just detta pantbrev. Det som sker är därmed en innehavsnotering.

Det krävs ett fysiskt innehav av pantbrevet för att man ska kunna förfoga över dess rättigheter. Förvaras det i Ägararkivet (där exempelvis datapantbrev förvaras) kan enbart fastighetsägaren förfoga över det.

Inomläge – Pantbrevets belopp i förhållande till fastighetens totala belåning. Det kan exempelvis vara ”40 000 kr inom 100 000 kr” vilket innebär att det finns andra pantbrev på totalt 60 000 kr.

Inteckningsordning – Den ordning som de olika pantbreven intecknades. Den som tecknades först är även den som först ska återbetalas vid exempelvis en tvångsförsäljning. Dessa pantbrev har därmed högre säkerhet än de som tecknas senare.

 

FAQ om Pantbrev

Är kostnaden för pantbrev avdragsgillt?

Ja, kostnaden för lagfart och pantbrev är avdragsgilla för att minska eventuell vinstskatt.

Vid vilka lån används pantbrev?

För privatpersoner är det främst bolån. För företag finns även möjlighet att pantsätta maskiner, fartyg m.m.

Vad händer om jag säljer bostaden?

När fastigheten säljs följer pantbreven med i försäljningen. Dessa kan användas av nya ägaren för ny pantsättning och lån. All administration av detta genomförs av banken.

Innebär pantbrev att jag får låna?

Nej, pantbrev ger ingen garanti för att lån kommer beviljas från banken.

Kan det tecknas av ett dödsbo?

Ja, i detta fall krävs det att alla dödsbodelägare skriver under ansökan. En kopia av registrerad bouppteckning hos Skatteverket måste även bifogas för att bevisa vilka som är dödsbodelägare.