Vad är reporänta? 

vad är reporänta

Reporänta är den ränta som Riksbanken sätter och som banker och finansiella institut därmed påverkas av vid utlåning och inlåning. Höjningar och sänkningar sker för att påverka den svenska ekonomin och därmed hålla inflationen på önskvärd nivå. För privatpersoner påverkar nivån på reporäntan främst den ränta som bankerna tar vid bolån.

 

 

Så påverkar reporäntan dig som privatperson

Riksbanken ändrar reporäntan för att påverka Sveriges ekonomi på makronivå. Därmed påverkas alla invånare indirekt eftersom förändringar i längden kan påverka landets ekonomiska utveckling.

 

En höjd reporänta innebär oftast en höjd bolåneränta

 

Det man däremot främst tänker på är att reporäntan har tydlig koppling till vilken räntan som bankerna erbjuder på bolånets rörliga ränta. En höjd reporänta innebär oftast en höjd bolåneränta.

När bankerna behöver låna upp pengar sker detta hos Riksbanken. Därmed uppstår en kostnad för upplåningen beroende på hur hög reporäntan är. Det är sedan något som speglar sig i bolåneräntan mot bankens kunder.

Om Riksbanken höjer reporäntan kommer det innebära högre kostnader för banken vilket i sin tur innebär att de ofta höjer sin rörliga bolåneränta.

Däremot är det helt och hållet bankernas beslut att ändra räntenivåerna. Det finns inget krav att så måste ske när Riksbanken ändrar reporäntan.

 

Reporäntan kan ändras 6 gånger per år

Sex gånger per år fattar Riksbanken beslut om hur reporäntan ska justeras eller om den ska ligga kvar på samma nivå som tidigare. Oavsett beslut publiceras en penningpolitisk rapport där Riksbanken förklarar hur man resonerat före beslutet samt hur de ser på Sveriges penningpolitiska framtid.

 

Påverkar både in- och utlåningsräntan

Reporäntan påverkar både in- och utlåningsräntan då bankerna kan låna eller placera pengar till denna räntenivå.

 

Reporäntan påverkar både inlånings- och utlåningsräntan för bankkunderna

 

Räntan vid utlåning är oftast 0,75 procentenheter över gällande reporänta. Detta medan det vid insättning ges en ränta på 0,75 % under gällande reporänta.

Reporäntan påverkar både inlånings- och utlåningsräntan för bankkunderna. Däremot är det främst utlåningsräntan som nämns när ändringar i reporäntan sker.

 

Minusränta – När reporäntan är under noll

År 2015 satte Riksbanken, för första gången i historien, en negativ reporänta. Den 18:e februari valde man nivån på – 0, 10 %. Detta kallas för att Riksbanken valt att ha minusränta vilket skapade en mycket låg upplåningskostnad för bankerna.

Sänkningarna fortsatte och mellan 2015 och 2019 var räntan som lägst på -0,50 %. Detta mellan februari 2017 och oktober 2018. I detta läge kunde alltså bankerna låna upp pengar för en ränta på 0,25 % vilket även återspeglade sig i mycket låga rörliga bolåneräntor.

Under samma period blev inlåningsräntan för bankerna – 1,25 %. De fick därmed betala för de pengar de satte över till Riksbanken under nätterna. I Sverige märktes detta genom att flera banker inte erbjöd någon ränta alls på sina sparkonton. Att erbjuda ränta skulle alltså innebära en förlust för banken då de själva fick betala för att ha pengarna hos Riksbanken.

I augusti 2019 gick även Nordeas storägare Sampo ut med att det kan komma att kosta att ha pengarna på lönekonto hos dem i framtiden. Det skulle därmed kompensera kostnaden som banken får vid en reporänta som är så låg att kostnad uppstår vid inlåning.

 

Så påverkas Sveriges ekonomi av reporäntan

Reporäntan är Riksbankens medel att påverka utvecklingen av Sveriges ekonomi. Genom att ha möjlighet att påverka reporäntan sex gånger per år kan de justera den för att öka eller sänka trycket i ekonomin.

Vid en för kraftig högkonjunktur kommer inflationen att öka. Då kan Riksbanken höja reporäntan och kostnaden för att låna pengar blir större för företagen. Detta i sin tur kan minska viljan att expandera och göra stora investeringar. På lång sikt kan det därmed dämpa den ekonomiska utvecklingen.

Eftersom det även blir dyrare för privatpersoner att låna kommer konsumtionen överlag minska. Detta i sin tur minskar efterfrågan av företagens produkter och tjänster. Därmed påverkas även aktiekurser och värderingar av företag.

 

En ökning eller sänkning av reporäntan sker för att påverka viljan till konsumtion och lån.

 

Detsamma gäller även tvärtom. För att motverka en lågkonjunktur kan Riksbanken sänka reporäntan vilket innebär lägre kostnader för att låna pengar både för privatpersoner och företag. Man vill stimulera lånandet vilket därmed kan öka konsumtionen och viljan hos företag att investera.

En ökning eller sänkning av reporäntan sker alltså för att påverka viljan till konsumtion och lån. Samtidigt tar det mellan 6 och 12 månader innan ändringar i reporäntan visar resultat i samhällsekonomin.

Därmed behöver Riksbanken även göra prognoser på hur de tror att inflationen kommer att utvecklas under kommande året för att därigenom göra justeringar av reporäntan utifrån detta.