Om ett företag, eller privatperson, inte får in en skuld kan de vända sig till Kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Kronofogden hjälper då till med att fastställa skulden. Betalas den inte kan Kronofogden, i ett sista steg, utföra utmätning.
Innehåll
Är någon skyldig dig pengar – Ansök om betalningsföreläggande
Ansökan om betalningsföreläggande sker via en blankett som kan laddas hem via Kronofogdens hemsida. Det är även möjligt att göra en digital ansökan via ”Mina Sidor” där inloggning sker med Bank ID. Att göra digital ansökan är säkrare. För att en ansökan om betalningsföreläggande ska handläggas krävs att:
- Skulden måste vara förfallen
- Skulden måste vara förlikningsbar
- Skulden måste avse pengar
Gäldenär – Den som är skyldig pengar
Borgenär – Den som kräver in skulden
Om gäldenären är ett dödsbo
I det fall som gäldenären (den person som är skyldig dig pengar) är avliden kan krav ställas mot dödsboet. I detta fall behöver även kopia på bouppteckning bifogas, alternativt dödsboanmälan eller beslut om boutredningsman. Det vanligaste är att kopia på bouppteckning bifogas.
Pris
Att ansöka om betalningsföreläggande kostar 300 kr. Denna summa kan krävas från gäldenären.
Vad händer sen?
Efter att ansökan om betalningsföreläggande skickats in kommer Kronofogden skicka ut ett föreläggande till gäldenären. Vad som sedan sker beror på hur gäldenären agerar. Se nummerlistan under nästa rubrik.
Är du skyldig pengar – Vad händer vid betalningsföreläggande?
Har en person eller ett företag ansökt om betalningsföreläggande mot dig? Detta är vad som vad som händer och hur du kan agera:
- Ett föreläggande skickas ut
Kronofogden skickar ut ett föreläggande till dig där det framgår vad skulden avser och dess summa. I brevet finns även ett delgivningskvitto som förväntas signeras och skickas tillbaka. Därmed har du bekräftat att du fått informationen. Att skriva under betyder däremot inte att du bekräftar skulden.
Delgivning kan även ske direkt av borgenären alternativt ett delgivningsföretag. Detta anges i så fall i ansökan om betalningsföreläggandet och det är Kronofogden som avgör om denna sorts av delgivning (partsdelgivning) får ske.
Delgivning via delgivningsman
För att vara säker på att gäldenären tagit del av informationen kan föreläggandet lämnas ut av en delgivningsman vilka jobbar på uppdrag av Kronofogden. I detta fall krävs det enbart att delgivningsmannen intygar att rätt person fått brevet med informationen. Därmed finns inget tvivel om att föreläggandet nått mottagaren.
2 a – Du betalar skulden
Du accepterar skulden och betalar den. Betalas hela skulden tillbaka bör därmed föreläggandet dras tillbaka av borgenären. Vid delbetalning bör även detta meddelas av borgenären till Kronofogden.
Önskas delbetalning kan kontakt tas direkt med borgenären för att hitta en lösning som bägge parter kan acceptera.
Har du pengar att betala skulden kan du kolla om skuldfinansiering kan vara något för dig.
2 b – Du bestrider kravet
Om du anser att kravet är felaktigt ska det bestridas. Nu behöver borgenären avgöra om kravet ska dras till domstol eller inte. De flesta företag väljer att dra ärendet vidare till domstol, både för att få in skulden och statuera exempel.
Handlar det om en skuld till en privatperson är det inte lika vanligt att det dras till domstol. Orsaken är att parten som förlorar målet får stå för hela domstolskostnaden. Det innebär alltså en stor ekonomisk risk.
Till domstol
Borgenären betalar in avgiften för att lyfta frågan i domstol (600 kr eller 2500 kr) varpå kallelse till domstolsförhandling kommer att skickas ut till dig som gäldenär.
Inte till domstol
Väljer borgenären att inte driva ärendet till domstol kommer Kronofogden lägga ner ärendet och skulden kan inte drivas in den vägen.
2 c – Du agerar inte alls
Om skulden varken bestrids eller godkänns kommer Kronofogden att fatta ett beslut i frågan, ett utslag. Beslutet anger att skulden ska betalas och därmed fastställs.
Du invänder mot utslaget
Anser du att utslaget är felaktigt kan du begära återvinning. För att driva ärendet vidare måste borgenären gå till domstol. Om detta inte sker kommer utslaget att dras tillbaka.
Utslaget verkställs
Sker ingen begäran av återvinning ska utslaget verkställas. Grundregeln är alltså att ett utslag går till utmätning om gäldenären inte agerar, dvs invänder mot utslaget.
3.Utmätnig sker
Utmätning kan ske av lön, egendom och fastighet. Det innebär därmed att Kronofogden kan ta gäldenärens egendom och sälja dessa på exekutiv auktion för att skulden ska kunna regleras.
Kostnader vid betalningsföreläggande
Vid ett betalningsföreläggande uppstår ett par kostnader. En del av dess betalas primärt av borgenären men kostnaden kan sedan krävas in av gäldenären.
Betalningsföreläggande – 300 kr. Faktureras av Kronofogden efter att ansökan om föreläggande har skickats in. Kan sedan krävas av gäldenären.
Domstolsavgift – Om ärendet dras till domstol betalar borgenären domstolsavgift på antingen 600 kr eller 2500 kr. Vid en fällande dom kan krav ställas på gäldenären för domstolskostnader.
Extrakostnader – Vid utmätning kan det uppkomma kostnader som primärt betalas av borgenären. Kronofogden nämner exempel vid ”flyttkostnader vid avhysning av en hyresgäst”. Även denna kostnad kan Kronofogden sedan försöka få in av gäldenären i efterhand.
Delgivningskostnader – Vid partsdelgivning, dvs. borgenären delgiver själv eller via delgivningsföretag, kan krav ställas på upp till 1000 kr på gäldenären. Detta är en kostnad som alltså inte uppkommer om delgivning sker via Kronofogden.
Inkassoavgift – Inkassoavgift uppkommer om skulden drivs in via ett inkassoföretag. Avgiften är alltså inte direkt kopplad till betalningsföreläggande men summan kan krävas inom föreläggandet. Ett inkassokrav får maximalt kosta 180 kr.
Påminnelse – Inkasso – Betalningsföreläggande – Utmätning
De flesta företag skickar först ut en påminnelse för att påminna gäldenären om att en skuld inte är betald enligt gällande avtal. I påminnelsen framgår vad skulden avser, summa och vilka ytterligare avgifter som nu uppkommit med dröjsmålsränta och påminnelseavgift. Påminnelseavgift får max kosta 60 kr och enbart en avgift kan tas ut per försenad betalning.
Betalas fortfarande skulden kan ärendet lämnas till inkassoföretag för ett inkassokrav. De kontaktar borgenären för att påminna och driva in skulden. I detta fall uppstår en kostnad på 180 kr.
Förutsatt att inkassoföretaget inte får in pengarna är nästa steg betalningsföreläggande. Nu tar Kronofogden över ärendet och första steget är att gäldenären får ett föreläggande. Se hela processen under rubriken ”Är du skyldig pengar – Vad händer vid betalningsföreläggande?” Kostnaden är 300 kr för ett betalningsföreläggande.
Sista steget är att Kronofogden genomför utmätning för att få in pengar för den ursprungliga skulden samt de avgifter som tillkommit. Utmätning kan bland annat ske via löneutmätning vilket innebär att arbetsgivaren betalar en del av lönen direkt till Kronofogden istället för till arbetstagaren. Utmätning kan även ske av personlig egendom och bostad. I detta fall säljs egendomen på exekutiv auktion.
OBS – Detta är de steg som de flesta företag väljer att ta. Det finns däremot inte något krav att företag måste skicka ut påminnelse eller inkassokrav. De kan alltså direkt ansöka om betalningsföreläggande när en skuld inte är betald – även om det är mycket ovanligt.
Exempel – Så kan det gå till
Ewa har ett lån som inte hon inte återbetalat i tid. Banken skickar en påminnelse och därefter inkassokrav utan att hon betalar. Nu har både påminnelseavgift samt avgift för inkassokrav uppstått. Utöver det får banken ta ut dröjsmålsränta.
Banken ansöker om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden och Ewa får information om detta i ett föreläggande. På grund av hennes svåra ekonomiska situation öppnar hon inte längre brev från Kronofogden och kreditgivare. Det innebär att Kronofogden gör ett utslag och fastslår att skulden ska drivas in.
Kronofogden gör nu en utredning som sammanställer Ewas tillgångar och hur utmätning sedan kan ske för att kreditbolaget ska få in skulden. Det kan exempelvis ske via löneutmätning eller tvångsförsäljning av egendom.
FAQ
Ja, alla juridiska personer kan få hjälp av Kronofogden för fastställande av skuld och eventuell indrivning av denna.
Nej, det finns generellt inget krav på påminnelse eller inkassokrav för att föreläggande ska kunna ske.
Delgivning av föreläggande kan ske av en delgivningsman. De söker upp gäldenären och ser till att föreläggandet överlämnas. I detta fall klassas detta som att gäldenären har tagit del av informationen i samma utsträckning som om delgivningskvittot skrivits under och returnerats.
Tips! Läs även vår artikel om ekonomisk stress påverkar din arbetsförmåga.
Johan är utbildad civilekonom och har ett stort intresse av att hålla sig uppdaterad och informera om privatekonomiska frågor. Han har även ett öga för att hitta bra aktier och lägger stor del av sin lediga tid på att analysera årsredovisningar.