Genom att spara ett större kapital, binda räntan och jämföra flera alternativ kan den bästa sparräntan nås på ett sparkonto. Men det gäller även att förstå fördelarna och nackdelarna för att hitta det bästa alternativet. Här presenteras tre steg till den bästa sparräntan!
Vad är ett sparkonto?
Ett sparkonto är ett konto som ger ränta på insatt kapital. Det är vanligt att hålla sin buffert på ett sådant konto eftersom pengarna då alltid är tillgängliga samtidigt som en viss ränta ges. De flesta ekonomiexperter brukar rekommendera sparkonto till:
- Buffert
- Kortsiktigt sparande (1 – 3 år)
- Målsparande (bil, semester)
Vid ett mer långsiktigt sparande rekommenderas istället aktier och fonder då dessa investeringsformer historiskt har gett betydligt bättre avkastning. Det är viktigt att du förstår vikten av sparande och ränta-på-ränta så tidigt som möjligt i dit liv – MEN det är aldrig för sent att börja!
Få bästa sparräntan!
Nedan presenteras vad som påverkar räntenivån på ett sparkonto och hur du kan få bästa sparräntan utifrån din individuellt ekonomiska situation.
(Räntenivåer som nämns ska enbart ses som exempel och nämns för att illustrera hur olika faktorer påverkar räntan på ett sparkonto)
1. Bindningstid ger högre ränta
Det som framförallt påverkar räntenivån är om rörlig eller bunden räntan väljs. Med rörlig ränta har banken möjligheten att korrigera räntenivån var tredje månad vilken innebär att den kan förändras relativt mycket över en längre sparperiod.
Med bunden ränta ges exakt samma procentsats under hela bindningstiden. Det innebär även att personen vet exakt hur mycket som kommer att sitta på sparkontot när bindningstiden är slut.
Exempel:
Följande exempel visar att konto med rörlig ränta har lägre ränta än konto med bindningstid. Exemplet är från Hoist under våren 2022.
Rörlig – 0,50 %
1 år – 0,95 %
2 år – 1,20 %
3 år – 1,40 %
Tryggheten och den högre räntan är alltså fördelen. Men det finns även nackdelar. Det är nämligen inte bara räntan som binds utan även hela det kapital som sätts in på detta sparkonto.
Risk 1 – Kostnad om pengarna tas ut i förväg
Om pengarna behöver tas ut innan bindningstiden löpt ut har banken rätt att ta ut en viss avgift. Denna avgift kan se mycket olika ut mellan de olika bankerna men är ofta en viss procent av uttaget belopp. Det kan därmed räcka med 1 – 2 uttag under hela löptiden för att beloppet som tjänats in i ränta förloras i avgifter.
När ekonomin är god kan det kännas tryggt att sätta undan en viss summa på ett sparkonto med lång bindningstid. Men om ekonomin försämras, exempelvis på grund av sjukdom eller arbetslöshet, kanske behovet förändras. Att då ha beloppet bundet kan vara en nackdel.
Exempel:
Följande exempel visar vad det kan kosta att ta ut pengar innan bindningstiden löpt ut. Exemplet är från Marginalen Bank år 2022.
Vid ett uttag betalas ”2% ränta på uttaget belopp för återstående sparperiod”. Dessutom är lägsta belopp att betala per uttag 200 kr.
Risk 2 – Ränteläget kan förändras –
Den andra risken är att styrräntan i Sverige kan ändras över tid. Vilken nivå som bankerna erbjuder beror framförallt på Riksbankens nivå på styrräntan. Väljer Riksbanken att höja styrräntan kan detta även återspeglas i att bankerna erbjuder högre sparränta. Väljs ett sparkonto med lång bindningstid finns därmed en risk att en låg räntenivå ges under en viss del av bindningstiden.
Exempel:
Anna jämför flera banker och ser att hon får bäst sparränta på ett konto med 1,05 % ränta och bindningstid på 3 år. Hon sätter därmed in 20 000 kr.
Året efter väljer Riksbanken att höja räntan varpå hennes bank även höjer dess sparräntor. De erbjuder nu rörlig ränta på 1,10 % och bunden på 3 år med 1,20 %. Anna har däremot fortfarande 1,05 % under hela bindningstiden.
Pengarna är bundna och Anna väljer att vänta ut bindningstiden för att inte behöva betala en uttagsavgift.
2. Större kapital kan ge högre ränta
Ytterligare en punkt som avgör sparräntan är hur stort kapital som sparas. Många banker erbjuder nämligen något högre sparränta om insättning sker på ett större belopp. Det brukar däremot krävas minst 50 000 kr eller 100 000 kr för att de högre nivåerna ska nås.
Exempel:
Nordiska är en bank som ofta har en av Sveriges högsta sparräntor. Under våren 2022 erbjöd de 0,90 % rörlig ränta om minst 10 000 kr sparades. Vid lägre summa gavs 0,75 %.
3. Jämför – Se på nischbanker
Den viktigaste punkten, för att få bästa sparräntan, är däremot att jämföra. Storbankerna har historiskt erbjudit låg sparränta och skillnaden mot så kallade nischbanker är mycket stor.
Exempel:
Under våren 2022 erbjöd både Swedbank och Nordea 0 % på sitt sparkonto med rörlig ränta. Även andra storbanker gav liknande nivå. Detta medan den bästa sparräntan gick att hitta hos nischade spar- och lånebanker. Flera erbjöd då 0,8 – 0,9 %. Som bäst gick det att få 1,05 % vilket erbjöds av neobanken Lunar.
Kom ihåg att…
- Insättningsgarantin gäller upp till 1 050 000 kr
Samtliga svenska sparkonton omfattas av den Statliga insättningsgarantin. Det innebär att insatt kapital, och intjänad ränta, betalas ut av Riksgälden om banken skulle gå i konkurs. Detta upp till en summa av 1 050 000 kr per person och bank.
Har du över 1 050 000 bör konto öppnas på ytterligare en bank och summan delas upp mellan dessa. Detta så att allt sparat kapital omfattas av garantin.
- Det är skillnad på investering och sparkonto
I vissa jämförelser anges att Tessin, Kameo och Lendify erbjuder betydligt högre sparränta än exempelvis Hoist, Swedbank eller SevenDay. Men det är inte helt korrekt. Det gäller att skilja på sparkonto med sparränta samt investeringar med förväntad avkastning. Det skiljer sig en hel del gällande risknivå.
Hos Tessin, Kameo, Lendify, samt liknande P2P-plattformar, sker investeringar i olika lån. Den ränta som låntagarna betalar är vad du som investerare får. Det innebär även att en kreditrisk uppstår. Skulle låntagaren inte klara av att återbetala lånet kan en kreditförlust uppstå och du förlora investerat kapital. En insättning kan alltså både gå upp och ner i värde.
Detta medan sparkonto med sparränta omfattas av statlig insättningsgaranti. Skulle banken gå i konkurs kommer Riksgälden att ersätta för både insatt kapital och intjänad ränta.
Johan är utbildad civilekonom och har ett stort intresse av att hålla sig uppdaterad och informera om privatekonomiska frågor. Han har även ett öga för att hitta bra aktier och lägger stor del av sin lediga tid på att analysera årsredovisningar.